Frågor
och svar
Vad
är tvångssyndrom?
Tvångsyndrom
är en åkomma där den drabbade lider av tvångstankar och tvångshandlingar.
De hör oftast ihop men i enstaka fall kan tvångstankar förekomma
ensamt. Tvångstankar är ihållande, inkräktande tankar och
fantasier som ger upphov till ångest,
oro eller äckeltjänster. För att bli kvitt de här känslorna
utför man tvångshandlingen, som består av upprepande beteenden
eller ritualer.
Det
finns en annan benämning på tvångs- syndrom som börjar användas
allt mer?
Ja,
man talar om OCD. Det är ett namn som patientföreningen använder.
OCD är en förkortning för det engelska uttrycket “obsessive-compulsive-disorder”
som betyder “tvångstanke-tvångshandlings-sjukdom”.
Hur
vanligt är tvångssyndrom?
Sjukdomen
drabbar ungefär två av hundra. Den är lika vanlig hos båda
könen. För hälften börjar syntomen före 15 års åldern. Debut
efter 35 år är sällsynt. Många drabbade vågar aldrig söka
hjälp på grund av sina skamkänslor. För dem som till slut
kontaktar sjukvården dröjer det i genomsnitt sju år från syntomdebuten.
Går
sjukdomen i arv?
Om
någon av ens föräldrar är drabbade ökar risken för att man
själv får sjukdomen i familjen. Man ärver inte den speciella
handlingen utan själva benägenheten för tvångssyndrom. En
förälder med kontrolleringstvång kan som exempel få ett barn
med tvättvång.
Ge
exempel på vanliga tvångstankar?
Det
rör sig oftast om …”tänk om-tankar”. Tänk om jag dödar mitt
barn, skriker oanständiga ord på jobbet, gasar i stället för
att bromsa vid övergångsstället, tänk om jag blir smittad
eller om det börjar brinna! Att skada sina nära och kära ofrivilligt
är en annan mycket vanlig tvångstanke. Magiska tankar – att
man med tankekraft kan påverka verkligheten – spelar stor
roll. Om jag inte tänker på rätt sätt eller gör si eller så
kommer något hemskt att hända. Magiskt tänkande finns ju i
stort sett hos oss alla – men tvångspatienterna har ju så
mycket mer av det.
Ge
exempel på vanliga tvångshandlingar?
Vanligaste tvångshandlingen är att tvätta – ibland flera timmar
om dagen. En del får till och med eksem som kräver läkarhjälp.
Man kan uppleva sig som smutsig eller”besmittad” bara genom
att nudda ett dörrhandtag. Kontrolleringstvång-upprepande
kontroller av kranar, spis, lampor, dörr och kaffebryggare
är ett annat mycket vanligt syntom. Man bygger upp hela ritualer
för att kolla att allt är avstängt- känner på plattor med
handen och går “kontrollrundor”.
Vad
går gränsen mellan överdriven försiktighet och direkt sjukdom?
När
bör man söka hjälp?
När
man själv eller anhöriga känner att det börjar bli ett lidande.Om
det börjar påverka ens livsföring så mycket eller bli så påfrestande
att det blir ett socialt handikapp. Tvångshandlingarna kanske
upptar flera timmar om dagen och man kan inte längre sköta
sitt jobb. När det är som svårast går all energi åt sjukdomen.
I lindriga fall kan det räcka för den drabbade att sjukdomen
får ett namn, man benar ut vad det är frågan om och hur man
skall förhålla sig till tvångssyndromet. Det är också viktigt
att minska den stora skamkänslan som nästan alla drabbade
bär på.
Tvångshandlingarna
utförs för att minska den ångest som tvångstankarna ger upphov
till. Hur
kan man förklara det sambandet?
Vid
ett tillfälle med tvångstankar och ångest har man kanske gjort
något speciellt och ångesten har minskat. Den handlingen har
då förknippats med att ångesten dämpas. Nästa gång tvångstankarna
dyker upp tar man till samma handling för att dämpa ångesten.
Kopplingen mellan tvångstanke och tvångshandling blir så småningom
allt starkare. Det här psykologiska femonomet kallas betingning.
I de flesta fall föreställer jag mig att det handlar om ett
högst ursprungligt beteende som löpt amok. Vi människor har
sedan begynnelsen tagit upprepande magiska, rituella handlingar
till hjälp för att dämpa oro och ångest “peppar, peppar- ta
i trä”, radband och upprepade Ave Maria-böner är några exempel.
Det är en form av besvärjelse.
Mycket
av kontrolleringstvånget bottnar i det man kallar “tvivelssjuka”?
Ja,
“tvivelssjukan” gör att man inte litar på sina egna sinnesintryck.
Därför kollar man spisen inte en utan flera gånger. Man registrerar
sinnes- intrycket men hjärnan förmår inte bekräfta det – kan
inte “lämna ett kvitto”. Därför vänder man i dörren och kollar
ännu en gång. De flesta tvångshandlingar bottnar i “tvivelsjukan”.
Finns
det typiska personlighetsdrag hos den med tvångssyndrom?
Hos
en stor del finns ett inslag av tillbaka- dragenhet, pedanteri,
petitmeteri, hög moral- kodex och överdriven ansvarskänsla,
som gör att de varken skadar andra eller glömmer att låsa
dörren. En stor grupp är mobbade redan i skolan eftersom de
ofta är sköra vilket andra barn snabbt märker.
Vad
är det för egenskaper som avgör sjukdomens förlopp?
Det
finns en intressant studie från Göteborg som tyder på att
vissa förhållanden försämrar prognosen. Det är tidig debut
av sjukdomen, manlig patient, mycket ritualer, mycket magiskt
tänkande och avsaknad av familj och arbete.
Hur
påverkas anhöriga?
De
anhörigas situation kan bli oerhört jobbig och utsatt. Det
är lätt att bli indragen i alla tvångs- ritualer. Tvivlet
hos den sjuke kräver ständiga försäkningar. -Stängde jag av
spisen? -Jag körde väl inte på någon? -Klev jag i hundbajet?
Anhöriga skall inte ställa upp på dessa ständiga försäk-ringar,
som har samma funktion som knarket hos en narkoman. Varje
försäkran ger en lättnad men tenderar i längden att underhålla
sjukdomen. Extrem vattenförbrukning, stora inköp av toapapper,
tvål och rengöringsmedel kan bli en ekonomisk belastning för
familjen. Men det jobbigaste för de anhöriga att se hur sjukdomen
styr bortom allt förnuft. Anhöriga är ofta i stort behov av
hjälp. De kan gå med i Riksförbundet Ananke.
Det
finns flera teorier om orsaken till tvångssyndrom. Det senaste
årtiondet har hjärnans singnalsubstans serotonin väckt stort
intresse?
Ja,
för dem som vill ge biokemisk förklaring till tvångssyndromet
står serotoninet fortfarande i centrum. Men det är inte så
enkelt att det totalt handlar om ett överskott eller en brist
på serotonin i hjärnan. Snarare rör det sig om störningar
i ett högst komplicerat samspel mellan olika nervbanor där
serotonin är en av pusselbitarna. Den främsta delen av hjärnan
kallas pannloben och styr det sociala beteendet och konrollen.
Det är troligt att överdriven ämnesomsättning kan leda till
ångest, pedanteri och i slutändan tvångstankar och tvångshandlingar.
Finns
det finns fler tänkbara förklaringar?
Beteendeinriktade
forskare vill förklara sjukdomen med inlärning. Den sjuke
har känt ångest vid något tillfälle och ett bestämt beteende
har då dämpat ångesten. Nästa gång upprepas samma sak. Kopplingen
mellan beteendet och ångesdämpningen blir allt starkare. Nu
är det dock bara någon procent av befolkningen som upplever
att ritualer kan ha en lugnande funktion. Det måste tydlingen
dessutom finnas en “benägenhet” att utveckla sjukdomen.
Tvångssyndromet
kan ha haft ett överlevnadsvärde för människans art?
Ja,
annars skulle det kanske inte finnas. Att vara rädd för bakterier,
att hålla sig ren, att vara försiktig med eld eller att vara
rädd för att skada sitt barn – allt det är ju vettiga tankar
som skyddar oss. Problemet vid tvångssyndrom är att de här
tankarna blir allt för dominerande och i sämsta fall kan ta
över hela tänkandet.
Det
finns exempel på att halsfluss kan utlösa tvångssyndrom?
Ja,
halsfluss orsakas av en bakterietyp som kallas hemolyserande
streptokocker. Hos ett fåtal barn kan sreptokockerna dra i
gången en process som skadar svanskärnorna i hjärnan. På så
sätt kan ett tvångssyndrom utlösas.
Hur
ser behandlingsmöjligheter ut vid tvångssyndrom?
De
är goda. Åtta av tio som söker hjälp blir bättre eller helt
bra. Beteendeterapi och läkemedelsbehandling är de två dominerande
metoderna. Ibland används de i kombination, ibland var och
en för sig.
Hur
går beteendeterapin till?
Resultatet
av beteendeterapi är bäst vid olika typer av tvångshandlingar
som kontrollering- tvång och tvättvång. Eftekten är sämre
vid tvångstankar. Terapin bygger på två komponenter. Exponering
och responsprevention kallas de med finare ord. Vid exponering
utsätts patienten i allt högre doser för det som känns obehagligt
och väcker ångest. Poängen är nu att patienten inte skall
ta till sin invanda tvångshandling (tex tvätta sig) för att
dämpa ångesten. Gradvis skall han i stället vänja sig vid
att ångesten, som snabbt brukar avta och i bästa fall försvinner.
Det här momentet kallas responsprevention. Redan efter fyra
till fem gånger kan man se effekt. Hela behandlingen brukar
omfatta femton till tjugo tillfällen. Förbättringen är som
regel bestående.
Vart
vänder man sig för att få beteendeterapi?
Tyvärr
är det en mycket stor brist på beteendeterapeuter. I första
hand vänder man sig till sin psykiatriska sektorsmottagning
för att få hjälp. Där kan man ibland få remiss tillen privat-
praktiserande terapeuter. I första hand vänder man sig till
sin psykiatriska sektors- mottagning för att få hjälp. Där
kan man ibland få en remiss till en privatpraktiserande terapeut.
Behandlingen kostar 700-800 kronor i timmen. I svårare fall
kan man få ekonomiskt stöd från landsting, försäkringskassa
eller arbetsgivare. Ett sätt att minska kostnaderna är att
efter instruktioner engagera anhöriga i terapin. I boken “Att
förstå tvångssyndrom” finns en manual för självbehandling.
Vart
vänder man sig för läkemedelsbehandlingen?
Medicineringen
bör helst kombineras med beteendeterapi men det är ju oftast
inte möjligt av ekonomiska skäl. Resultatet av terapin blir
ofta bättre om man samtidigt tar mediciner, men det är långtifrån
alltid nödvändigt. De preparat som används är vissa så kallade
antidepressiva läkemedel. De som har effekt vid tvångssyndrom
förstärker effekten av hjärnans singnalsubstans seretonin.
Ungefär hälften blir hjälpta av att bara medicenering. Tyvärr
återkommer symtomen vanligen när mediceneringen upphör.
[Till
Förstasidan] [Till sidans
topp]
