Beteendeterapeuter lägger tonvikten vid individens samspel med sin omgivning i sitt dagliga liv (nusituationen), att jämföra med psykoanalytisk terapi som är mer fokuserad på inre konflikter och tidigare erfarenheter. Psykiska problem medför ofta svårigheter att fungera normalt i familj, arbete och relationer.

En beteendeterapeut börjar därför alltid med att göra en analys av vilka situationer (eller relationer) som utlöser tvångssymtom.

Exponering – responsprevention

Den moderna behandlingen av tvångssyndrom handlar mycket om att den drabbade ska exponera sig, eller utsätta sig för det som känns skrämmande, enligt en i förväg uppgjord plan. Detta kallas för exponering.

Beteendeterapin börjar med att den drabbade får ta itu med en uppgift som är lagom svår. Därefter tränas patienten i att stå emot sin önskan att t ex tvätta sig (responsprevention).

Patienten får en upplevelse av att kunna stå ut med ångesten och känner att den klingar av. Sedan går man successivt vidare till att svårare situationer. Dessa sessioner kan bli långa (upp till 3 timmar). Inte sällan sker de hemma hos patienten.

(Materialet är taget från riksföreningens hemsida)