Tre frågor till politikerna om OCD

Frågan är ställd till samtliga riksdagspartier.

Fråga 1

Varje vecka läser vi i de större dagstidningarna om kognitiv beteendeterapi (KBT) som en vetenskapligt väl dokumenterad (evidensbaserad) behandling vid en rad tillstånd. Det gäller behandling av flera svåra ångestsjukdomar (däribland tvångssyndrom), personlighetsstörningar, alkoholmissbruk, fetma mm, där man idag ofta använder metoder som saknar vetenskapligt stöd. Idag har endast 3% av landets alla legitimerade terapeuter en utbildning i KBT. Vid Göteborgs Universitet t ex erbjuds studenterna inte denna inriktning alls.

Hur vill ert parti komma tillrätta med denna allvarliga brist som idag drabbar 100.000-tals människor i Sverige?

Svar:

Miljöpartiet (mp)

Vi vill att många fler behandlingsformer än idag ska inkorporeras i de befintliga vårdkedjorna. Förutom kognitiv beteendetearpi gäller det även alternativa/komplementära behandlingsformer som är mer kroppsorienterade. Det man tror på har bäst förutsättning att hjälpa. Därför måste valmöjligheterna förbättras.

Vänsterpartiet (v)

Det är viktigt att vi har en sjukvård som har människors behov i centrum och där är riksdagens prioriteringsordning betydelsefull. Det lyfter bl a psykiska funktionshinder högt upp när prioriteringar ska göras. Därutöver vill vi förstärka landstingens resurser för att möta dessa behov. Den terapeutiska kompetensen saknas tyvärr generellt i den offentliga sektorn både när det gäller KBT och långtidsterapier av dynamisk karaktär. Vi anser också att den generella kunskapen om KBT behöver höjas bland personal i primärvård, företagshälsovård och psykiatri. I en nyligen publicerad genomgång av tillgången på KBT utbildning visade det sig att många blivande psykologer efterfrågade den men att det saknades handledare. Det är en situation som måste ses över.

Centerpartiet (c)

Inom många områden inom vård och omsorg kan vi se framtida behov och dessutom hotande personalbrist. Rent allmänt behövs en uppvärdering av de yrken som finns inom vård och omsorg. När det gäller den specifika utbildningen i kognitiv beteendeterapi (KBT) är det viktigt att utbildningen anpassas efter de behov som finns. Det vill säga att om en terapiform tillämpas allt mer måste det avspegla sig i att fler utbildas för detta. Det gäller inom många olika områden.

Folkpartiet (fp)

Riksdagen förväntar sig att all samhällsbetald vård bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det innebär självfallet att ny kunskap och landvinningar inom olika områden skall tas till vara i vården och inom sådan utbildning som förbereder för vårdyrken. Denna grundsyn ansluter sig även Folkpartiet liberalerna till. Att de välkända framstegen från senare år då det gäller att i flera sammanhang använda kognitiv beteendeterapi kommer att påverka också innehållet i olika slags utbildning bör man kunna utgå från. Inom universitetsväsendet förutsätts en fortlöpande granskning av att både utbildning och forskning har vetenskaplig grund. Dessa vetenskapligt vedertagna former bör användas, och inom folkpartiet liberalerna anser vi att det är bäst att undvika centrala beslut i politiskt valda organ med ställningstaganden mellan olika medicinska teorier, behandlingar och liknande.

Socialdemokraterna (s)

Vi socialdemokrater anser att alla människor ska ha rätt till en individuell vård efter patientens behov. Det är viktig med en hög kompetens inom den specialiserade sjukvården och det är viktigt att det finns tillgång till terapeuter. Under de senaste tio åren har vi utökat antalet högskole- och universitetsplatser med 100 000 och vi har dessutom ökat resurserna till landstingen. Det är landstingen som ansvarar för och organiserar sjukvården och som är bäst lämpade att bedöma vilken vård och behandling som skall ges för att leva upp till lagens krav på att vården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen.

Kristdemokraterna (kd)

För att åtgärda bristen på KBT- behandling krävs bl.a att landstingen avsätter resurser till fortbildning i KBT. Det finns anledning att betrakta dettat som en prioriterad uppgift för politiker i alla landsting – KBT är, som ni mycket riktigt påpekar, en vetenskapligt väl dokumenterad behandlingsform som uppvisar goda behandlingsresultat.

Moderaterna (m)

Det finns ett klart underlag för er kritik. SBU har visat att KBT är en framgångsrik metod när det gäller exempelvis behandling vid narkotikamissbruk. För att bli fri från missbruk räcker det inte att bli av med det rent fysiska behovet eftersom ett nytt tankesätt ofta också är avgörande för ett framtida drogfritt liv. I KBT ligger rimligen goda möjligheter vid behandling av en mängd olika symptom som hänger samman med en större problembild. Generellt sett är det vår uppfattning att vetenskapliga centra och lärosäten ska ta ansvar för att ny vetenskap och nya erfarenheter ingår i utbildningar – så även i det här fallet.

Fråga 2

Den specialisering inom den somatiska vården som vi alla tar för given, saknas på de flesta håll i landet när det gäller vården av människor där sjukdomen tar sig psykologiska uttryck. På grund av brister i utredning och behandling av hjärnans sjukdomar förtidspensioneras idag väldigt många människor, istället för att få en adekvat vård som gör det möjligt för dem att bli kvar eller komma in på arbetsmarknaden eller i studier.

Kommer ert parti att bidra till att det skjuts till medel för att psykiatrin ska kunna specialiseras och evidensbaserade behandlingar ska erbjudas de drabbade i alla landsting?

Svar:

Miljöpartiet (mp)

Ja.

Vänsterpartiet (v)

Vi har tillsammans med regeringen och miljöpartiet under innevarande mandatperiod stått bakom en satsning på 9 miljarder till psykiatri, primärvård och äldreomsorg. Vi vill skjuta till ytterligare medel och koppla de till redan nämnda prioriteringsordning där bl a psykiska funktionshinder är högt prioriterade. Vi vill även öka den psykiatriska kompetensen inom primärvården.

Centerpartiet (c)

Det är inte ok att människor förtidspensioneras i stället för att få rätt till rehabilitering. Alla människor skall ha rätt till rehabilitering, även de sjukdomsgrupper som har liten möjlighet att återgå till arbete.

Rehabiliteringsinsatserna skall inte vara beroende av ålder, kön, funktionshinder eller var personen bor. Många funktionshindrade har när de fyllt 16 år fått en förfrågan om förtidspensionering, något som vi motsatt oss. Vårt ungdomsförbund har också agerat i denna fråga. Centerpartiet vill ge människan möjlighet att ta makten över sitt liv och aktivt delta i rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringsreformen har inte åstadkommit det som var avsikten, d v s att minska sjukfrånvaron och få till stånd aktiva och tidiga rehabiliteringsinsatser. Reformen gav arbetsgivarna ett stort men otydligt ansvar och i praktiken har ansvaret flyttats från arbetsgivaren till fyra olika sektorer som har olika finansiärer; hälso- och sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Detta gör att individens bästa klämts in mellan fyra olika sektorers regler och finansieringskällor. Individens inflytande över rehabiliteringsprocessen är litet.

Den enskilde har rätt till sjukpenning men har ingen rätt eller formell möjlighet att påverka val av aktiva insatser som finansieras med allmänna medel. För att den enskildes rätt ska stärkas vill Centerpartiet införa en rehabiliteringsgaranti. Detta innebär en växling från sjukpenning till rehabiliteringsersättning senast efter tre månaders sjukskrivning. En växling från passivt stöd till aktiva insatser innebär ökade möjligheter för den enskildes möjligheter att påverka.

Folkpartiet (fp)

Psykiatrin, och då inte minst barn- och ungdomspsykiatrin, tillhör de delar av hälso- och sjukvården som på senare år varit delvis eftersatta, vilket ibland berott på svårigheter att rekrytera personal snarare än på otillräckliga ekonomiska ramar. Det är angeläget att dessa och andra eftersatta områden inom vården prioriteras när nytillkommande resurser används, och det bör då ge möjligheter för bland annat en ökad grad av specialisering inom vård av hjärnans sjukdomar. Hur detta mer i detalj bör ske anser vi det olämpligt att försöka styra från riksdagens eller regeringens sida.

Socialdemokraterna (s)

Det finns brister i sjukvården och det kan vi som socialdemokrater inte acceptera. Därför tillför vi under den kommande mandatperioden 20 miljarder kronor bl.a. för att den högspecialiserade sjukvården även i fortsättningen ska vara i världsklass. Vi måste utveckla samarbetet och samordningen mellan universitetssjukhusen i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen har inlett en översyn av den högspecialiserade vården i samarbete med företrädare för forskarvärlden, den medicinska professionen och sjukvårdshuvudmännen. Föreningen Nationella hjälplinjen är ett samarbete mellanpatientföreningarna RSMH, Ångestsyndromsällskapet, SPES, Balans, Riksförbundet Autism och Sv OCD-förbundet Ananke. Nationella hjälplinjen har startats som projekt med hjälp av medel från Allmänna arvsfonden och är en rikstäckande jourtelefon som har den unika uppgiften att slussa människor i psykiskt utsatta situationer till både vård och patientföreningarnas nätverk.

Krisdemokraterna (kd)

Vi vill öka patientens rättigheter så att man får den vård man behöver, men detta är främst en uppgift för landstingen. Vi avsätter de närmaste två åren 2,5 miljarder kronor mer än regeringen till landstingen, som bl.a kan användas till att öka psykiatrins kapacitet – om landstingen så beslutar.

Moderaterna (m)

Vi avsätter totalt 8,5 miljarder mer än regeringen till vården enligt den budget som är beslutad. Nedläggningar av slutenvården har inte kompenserats genom utbyggnad av öppenvård. I stället för att utveckla den psykiatriska vården och formalisera samarbetet med missbrukarvård och sociala myndigheter, består skyddsnätet mest av tillfälliga akutinsatser. Det kan vi inte acceptera. Det är bl a därför vi vill ha ett sammanhållet system genom en obligatorisk och gemensamt finansierad hälsoförsäkring som hindrar att människor med ett mångfasetterat behov skyfflas mellan olika huvudmän. Vi har i vårt budgetalternativ också avsatt ett stimulansbidrag på 200 miljoner kronor per år under två år för att underlätta kommunernas insatser för psyktiskt fuktionshindrade och vidga kretsen som får stöd. Vi tror inte att landstingsorganisationerna är lämpade att tillgodose behoven. I stället anser vi att valfrihet för patienter och finansiering med lika villkor för driftformer inom psykiatrin är viktigt för att kompetens och kapacitet inom området ska komma så många som möjligt till godo. Vi anser att det nu är hög tid för en samlad genomgång av de hinder som finns för privat verksamhet på hela det psykiatriska, psykoterapeutiska och psykologiska fältet för att det ska bli verklighet.

Fråga 3

Föreningen Nationella hjälplinjen är ett samarbete mellanpatientföreningarna RSMH, Ångestsyndromsällskapet, SPES, Balans, Riksförbundet Autism och Sv OCD-förbundet Ananke. Nationella hjälplinjen har startats som projekt med hjälp av medel från Allmänna arvsfonden och är en rikstäckande jourtelefon som har den unika uppgiften att slussa människor i psykiskt utsatta situationer till både vård och patientföreningarnas nätverk.

Kommer ditt parti att bidra till att Nationella hjälplinjen, denna livsviktiga verksamhet blir en statlig angelägenhet efter projekttidens slut?

Svar:

Miljöpartiet (mp)

Ja.

Centerpartiet (c)

Ja, det är rimligt att verksamheten får bidrag om den kan få stöd på samma sätt och utifrån nuvarande regler som andra får idag.

Vänsterpartiet (v)

Det var Vänsterpartiet som efter kontakt med RSMH och SPES ställde en interpellation i riksdagen om vad socialministern ämnade att göra för att förverkliga projektet “Nationella hjälplinjen” samt förhindra den då nystartade Stöd i nöd jouren – där varje samtal kostade 10 kronor per minut. Vi har även därefter i varje budgetförhandling lyft frågan om permanent stöd och kommer att fortsätta göra det.

Folkpartiet (fp)

I denna fråga har vårt partis riksdagsgrupp inte gjort något ställningstagande. Vad gäller frivilligorganisationers insatser för vård och omsorg är vi positiva. I många fall är det bättre att föreningsdriven verksamhet erhåller ett driftbidrag från stat, landsting eller kommun, än att verksamheten blir en statlig angelägenhet på så sätt att den övertas av någon myndighet.

Socialdemokraterna (s)

I dagsläget kan vi inte uttala oss om det eftersom det fortfarande är ett år kvar av projekttiden. Om projektet fortgår utan komplikationer och att det även i fortsättningen kan finnas ett behov så finns det möjlighet att få fortsatta anslag. Att få rätt vård snabbt och lättillgängligt är av yttersta vikt för patienten och därför tillför vi landstingen 20 miljarder den närmaste mandatperioden för att öka tillgängligheten och resurserna till hälso- och sjukvården.

Kristdemokraterna (kd)

Utifrån den relativt begränsade kännedom vi har om den Nationella hjälplinjen kan vi inte utlova ett fortsatt statligt stöd – även om initiativet verkar lovande. För att kunna ta ställning till frågan behöver vi få en utvärdering av projektet

Moderaterna (m)

Om utvärdering av projektet visar att det är så tar vi för givet att huvudmännen samverkar för att hjälplinjen kan fortsätta.

---