|
Öppet brev till socialminister Lars Engqvist För tre år sedan startade patient- och anhörigorganisationer för psykisk hälsa en nationell telefonjourlinje för människor i psykisk kris. Ett antal brukarorganisationer tog då ansvar och huvudmannaskap i ett unikt samarbete på psykhälsans område och startade Nationella hjälplinjen. Befintliga jourer mäktade inte med det ökade trycket från allt fler människor med psykisk ohälsa. Projektet utlovades framtida stöd av socialminister Lars Engqvist på villkor att verksamheten blev framgångsrik. I dag finns evidens som styrker projektets bärkraft och framgång. Vi vill följa upp projektet med detta brev till socialministern. Suicidprevention är hjälplinjens övergripande mål. Politiker talar gärna om att förebygga självmord men gör föga konkret åt detta, till skillnad från trafiksatsningar och nollvisioner för att förebygga att liv offras i trafiken. Representanter för samtliga riksdagspartier har i en motion i höstas givit hjälplinjen sitt stöd – men inget av detta engagemang och samhällsansvar verkar komma med i regeringens vårbudget. Ett krävande ideellt och intellektuellt samordningsarbete ligger bakom dagens Nationella hjälplinje, som sannolikt hindrat människor i kris att ta sina liv. Förutom ofattbart mänskligt lidande “kostar” varje självmord enligt beräkningar 15 miljoner kronor. Jämför det med kostnaden för en brukarstyrd 24-timmarsjour som är cirka 12 miljoner per år! Det är samma summa som Allmänna arvsfonden investerat under tre år, en satsning som går förlorad om Nationella hjälplinjen läggs ned. Kapitaltillskott behövs akut för att förhindra att den samlade kompetensen och investeringarna går förlorad. På sikt behövs en långsiktig samlad finansiering, där stat, kommuner och näringsliv delar ansvaret. Finansiellt behövs nu alltså förstärkningar som en bro till en samlad framtida finansiering – om inte projektet ska hamna i en förödande time-out. Andra samarbetspartners – bl.a. SOS alarm – knackar på dörren för samverkan. SOS Alarm har över hundra svåra samtal per dygn av den art som bör förmedlas till vår hjälplinje för människor i psykisk kris. Hos hjälplinjen finns kompetensen. För att SOS Alarm och intresserade från näringslivet skall vara villiga att delta i ett långsiktigt samarbete krävs att det finns ekonomisk förutsägbarhet hos hjälplinjen. Nationella hjälplinjen bygger upp en databas över landets samtliga vårdresurser när det gäller psykisk hälsa som vägledning till hjälpsökande. Andra aktörer kan på sikt abonnera på tjänster från en sådan informationskälla och ge linjen inkomster. I en förlängning är det tänkbart att hjälplinjen kan utvecklas till en resurs också för människor som bränts ut i kommuner, landsting och företag. Hjälplinjen kan bli ett nytt hjärta i en vitaliserad patient- och anhörigrörelse för psykisk hälsa. Hjälplinjens huvudmän kommer att ge ut årliga rapporter byggda på verksamheten. Dessa kommer att utgöra ett bidrag till psykiatridebatten och en mätare på tillståndet inom psykiatri och socialpsykiatri. Nationella hjälplinjens personal måste sägas upp innan mars månads utgång om inte regeringen signalerar ett kraftfullt agerande inom området psykisk hälsa. Hjälplinjens medarbetare har idag en unik kompetens som är på väg att gå förlorad. Vår delegation har just ajournerat samtal med socialdepartementet, som hittills inte i förhandlingarna visat någon förståelse för de anhörigas och patienternas situation. Den senaste tiden har jourmedarbetarna tagit emot allt fler samtal från våldsbenägna människor. Att lugnt och metodiskt förmå en sådan person att söka hjälp – och vägleda in i rätt vård kan vara avgörande för flera människors liv. Människor har lättare att övervinna sitt motstånd mot att söka hjälp för psykiska besvär hos jourer som byggs på ren medmänsklighet och professionell grund. Nationella hjälplinjen kan garantera anonymitet så långt det överhuvud låter sig göra. Många känner sig idag illa behandlade inom svensk psykiatri. Därför vänder sig många till frivilligorganisationer, som får allt större betydelse. Nationella hjälplinjen slussar in hjälpsökande i alla lokalt förankrade nätverk landet runt som våra organisationer skapat – och in i våra självhjälpsgrupper. Det kan ingen annan jourverksamhet göra. Det är dags att investera för framtiden! Torsdagen den 11 mars 2004 Anita Odell, Ordförande Svenska OCD-förbundet Ananke Eva Nordin Olson, Ordförande Riksföreningen Autism Torsten Kindström, Ordförande Föreningen Balans Jan-Olof Forsén, Ordförande RSMH Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Margit Ferm, Ordförande SPES SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd Sonny Wåhlstedt, t.f. Ordförande ÅSS Svenska Ångestsyndromsällskapet Emma Söderström, Ordförande RUS Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa Berndt
Nilsson, Ordförande Handikappförbundens samarbetsorgan Copyright
© 2001-2004 En PBA produktion
Webbmaster
|