1:e september 2002

Vi träffades i Skandiahuset i Kristianstad i en föreläsningssal högst upp med utsikt över takåsarna i centrala Kristianstad. Salen fylldes till sista plats och några extra stolar fick tas fram.

Ulf Sterner, som är psykolog och psykoterapeut, ordförande i föreningen för Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och som driver en utbildning för blivande KBT-terapeuter i privat regi inom ramen för sitt företag Orana AB hälsade oss välkomna.

Han berättade att de har utexaminerat 16 steg ett utbildade terapeuter i våras och att det sen januari i år går en ny kurs med 20 blivande terapeuter som väntas vara klara år 2004. Utbildningen löper på halvtid under fyra terminer där teori och praktik med handledning varvas. De blivande terapeuterna behandlar vardera tre patienter under utbildningen och får då hela tiden handledning av erfarna KBT-terapeuter.

Det går att ansöka om att få bli en av dessa patienter. Behandlingen är kostnadsfri men urvalet av patienter sker utifrån de blivande terapeuternas behov av att möta personer med olika problemområden alltså inte utifrån patienternas behov av behandling. Om man vill ansöka får man skriva ett kort brev (en A4 sida) där man beskriver sina problem till:

Ulf Sterner, Orana AB, Nya Boulevarden 10, 29131 Kristianstad.

Förkunskapskrav för utbildningen är högskolekompetens men om det finns fler sökande än det finns platser prioriteras sökande med vårderfarenhet. Utbildningen annonseras i Läkar-, Psykolog- och Socionomtidningarna. Utbildningsplanen finns på nätet, tyvärr uppfattade jag inte adressen (orana.com kanske).

Efter steg ett utbildningen måste terapeuterna skaffa sig två års praktik med minst 50% psykoterapiarbete och dessutom egenterapi, 60 timmar individuell eller 120 timmar i grupp. Därefter kan de gå steg två utbildningen, som löper på sex terminer med sammanlagt sju patienter i behandling.

All KBT utbildning sker idag i privat regi. Det pågår steg ett kurser i Kristianstad, Jönköping, Göteborg, Uppsala och Bondersbyn. Steg två kurser pågår i Växjö och Uppsala.

I Sverige finns idag ca 130 legitimerade KBT terapeuter. Behovet är mycket mycket större. Legitimeringen görs av föreningen för KBT men om det krävs mer än steg två utbildning för att bli legitimerad uppfattade jag inte. KBT terapeuterna utgör ca 2% av alla psykoterapeuter. Övriga har någon annan inriktning. Det finns en hel mängd olika skolor. En stor grupp är de s.k. psykodynamiska vilka så vitt jag förstår har sin grund i Freuds psykoanalys. Sen finns det något som kallas Kognitiv Psykoterapi eller KPT vilket då inte skall förväxlas med KBT även om de har gemensamma nämnare.

Suck!, det är inte lätt att vara upptäcksresande i psykoterapidjungeln!

Jag tycker att det framgick av vad Ulf sa att det finns starka motsättningar emellan företrädare för de olika skolorna. Jag anar maktkamp och hårda personliga motsättningar. Det kanske vore dags för en sannings- och fösoningskonferens?

Vår erfarenhet inom Ananke är att den terapi, som fungerar när det gäller att bryta ett aktivt och många gånger under lång tid inarbetat och livskvalitéförstörande tvångsbeteende är Kognitiv Beteendeterapi, eventuellt i kombination med medicinering och att psykodynamisk terapi inte förmår göra detta utan till och med kan förvärra tvångsbeteendet.

En personlig reflektion från min sida är dock att när väl tvångsbeteendet är under något slags kontroll med hjälp av KBT och eller medicinering så kan det kanske uppstå ett behov av att bearbeta andra personliga svårigheter, relationer eller skuldkänslor, som har legat under ytan så länge tvånget tog all tid. Här kan väl möjligen olika typer av "insiktsterapier" vara till hjälp för de, som så önskar. Eller kanske till och med en tolvstegsgemenskap. Det gäller att göra det viktigaste först. Detta är dock, som sagt mina egna personliga funderingar och står inte för Ananke.

Ulf Sterner nämnde att när en person efter en ganska kort behandling lyckas bryta sitt tvång så kan det hända att han/hon blir deprimerad och tyngs av tankar av typ, "Varför gjorde jag inte detta för länge sedan så hade jag och min familj sluppit . . . .".

Mötet avslutades med fika och diskussioner.

Jakob

ANANKE VID SÖDRA ÖSTERSJÖN