Av
Överläkare Susanne Bejerot
Det
finns vissa läkemedel som har visat
sig vara mycket effektiva vid behandling
av tvångssyndrom. Dessa läkemedel,
som alla förstärker effekten av
signalämnet serotonin, kallas serotoninupptagshämmare
och tillhör de antidepressiva läkemedlen.
De har effekt på tvångssymtom oavsett
om man samtidigt är deprimerad,
och kan också ha god effekt
mot panikattacker, social fobi och
irritationsbenägenhet.
Vilka
läkemedel är effektiva vid behandling
av tvångssyndrom?
Det
finns många antidepressiva läkemedel
som inte har någon effekt på tvångssyndrom.
Inte heller har man kunnat dokumentera
någon effekt av johannesört eller
andra hälsokostpreparat på tvångssyndrom.
Vad
bör man veta om klomipramin? Klomipramin
(Anafranil®, Klomipramin NM Pharma)
är ett tvångshämmande läkemedel,
som studerats längst och har funnits
sedan slutet av 60-talet. Klomipramin
utgör ett undantag bland de äldre
tricykliska antidepressiva läkemedlen,
eftersom det har en stark serotonineffekt.
Biverkningarna kan emellertid vara
besvärande; framför allt muntorrhet
(som kan ge upphov till karies),
förstoppning, darrhänthet, trötthet,
svettningar och viktökning. Biverkningarna
gör att man i många fall i stället
väljer de s k selektiva serotoninupptagshämmarna
(SSRI) som sannolikt är i stort
sett lika effektiva men har färre
biverkningar.
Följande
läkemedel är godkända av svenska
läkemedelsverket för behandling
av tvångssyndrom:
| Substansnamn |
Försäljningsnamn |
| Citalopram |
Cipramil |
| Klomipramin |
Anafranil,
Klomipramin NM Pharma |
| Fevarin |
Fluvoxamin |
| Fluoxetin |
Fontex,
Cramin m. fl. |
| Paroxetin |
Seroxat |
| Sertralin |
Zoloft |
Vilka är de läkemedel som kallas
för selektiva serotoninupptagshämmarna
(SSRI) och är godkända för behandling
av tvångssyndrom?
Citalopram
(Cipramil®) är den mest selektiva
preparatet i SSRI gruppen, vilket
inte automatiskt innebär någon fördel
vid behandling av tvångssyndrom.
Det kan förskrivas både som tabletter
och i flytande form. Citalopram
har visat effekt vid tvångssyndrom
i doserna 20 - 60 mg. Vid den högre
doseringen var effekten tydlig redan
efter tre veckors behandling. Citalopram
har även prövats vid behandling
av barn med tvångssyndrom. Begynnelsedos,
10-20, behandlingsdos Citalopram
Cipramil® 20-60.
Fluvoxamin
(Fevarin®) är registrerat som ett
antidepressivt läkemedel i Sverige
sedan 1990. Detta läkemedel ger
möjligen lite ökad tendens till
illamående i början av behandlingen
än övriga SSRI. Fluoxetin (Fontex®
som har handelsnamnet Prozac® i
andra länder) finns att tillgå som
snabblöslig, i flytande form och
som kapslar. Fluoxetin bryts ned
av kroppen betydligt långsammare
än övriga serotoninupptagshämmande
läkemedel, vilket gör att dosen
inte är konstant förrän efter fem
veckors behandling, och läkemedlet
ligger kvar i kroppen åtminstone
flera veckor efter avslutad behandling.
Det brukar gå bra att upphör med
detta läkemedel från en dag till
en annan eftersom det så att säga
trappas ut långsamt av sig självt.
Viss försiktighet bör iakttas vid
kombination med neuroleptika och
tricykliska antidepressiva läkemedel.
Paroxetin
(Seroxat®) är registrerat sedan
1991. Biverkningar liknar övriga
serotoninupptagshämmare, men till
skillnad från de övriga bör man
absolut undvika att abrupt upphöra
med behandlingen. Man bör iaktta
försiktighet vid kombination med
neuroleptika och tricykliska antidepressiva
läkemedel.
Sertralin
(Zoloft®) är registrerat i Sverige
sedan 1995. Biverkningsprofilen
liknar de övriga. Läkemedlet försvinner
ur blodet några dygn efter att man
upphört med behandlingen. Zoloft®
påverkar inte omsättningen av andra
läkemedel ("krockar inte i levern")
i samma omfattning som Seroxat®,
Fontex® och Fevarin®.
Hur
ska läkemedlet doseras?
Det
kan vara klokt att börja med den
lägre dosen och sedan öka, efter
ett par dagar eller en vecka, till
rekommenderad behandlingsdos (se
tabell). Det finns fördelar med
att ta läkemedlet i samband med
måltider; det gör det lättare att
komma ihåg att ta det, och det minskar
illamående som är en ganska vanlig
biverkning i början av behandlingen.
Doseringen behöver inte vara så
hög, men om ingen effekt kommer
inom fyra veckor trots lagom dosering,
kan man höja till den högre behandlingsdosen.
Läkemedlen
kan i regel doseras en gång dagligen.
| Substansnamn |
Preparat |
Startdos
(mg/d) |
Behandlingsdos(mg/d) |
| Klomipramin |
Anafranil
m fl |
10-25 |
75-250 |
| Fluvoxamin |
Fevarin |
25-50 |
100-300 |
| Fluoxetin |
Fontex
m. fl. |
10-20
|
20-80 |
| Paroxetin |
Seroxat |
10-20 |
30-60 |
| Sertralin |
Zoloft
|
25-50 |
50-200 |
| Citalopram |
Cipramil |
20 |
20-60
|
Är
det stor skillnad mellan olika SSRI
?
Nej,
egentligen inte. Dessa läkemedel
har en och samma verkningsmekanism;
likheterna mellan dem är betydligt
större än skillnaderna både vad
avser verkningar och biverkningar.
Hur
länge skall man ta medicinen om
den inte verkar hjälpa?
Behandlingen
bör pågå i minst 10 veckor (helst
12), först då är man helt säker
på att ingen effekt kan komma smygande
i efterhand. Vid tvångssyndrom kan
behandlingssvaret dröja länge, och
det gäller att ha tålamod och inte
ge upp för tidigt.
Hur länge ska man fortsätta om
läkemedelsbehandlingen fungerar
bra?
Man
bör fortsätta med läkemedelsbehandlingen
under ett år, om den har haft god
effekt. När man väl uppnått effekt
av medicinen efter en ett par månader
kan faktiskt förbättringen fortsätta
ännu flera månader till. Doseringen
kan i regel också sänkas lite
grand så småningom. Sedan kan man
försöka att upphöra med behandlingen
och utsättningen bör göras långsamt;
kanske minskar det risken för återfall.
I allmänhet måste man tyvärr förvänta
sig att symtomen återkommer i de
flesta fall när man upphör med läkemedelsbehandlingen.
Många människor behandlas med läkemedel
under många år och det går bra.
Om man har haft god effekt av läkemedel
men försämras då man slutar med
behandlingen, kan man då börja ta
tabletterna i gen och bli lika bra?
Om tabletterna har haft god effekt
tidigare så brukar de ha det senare
också.
Är
det värt att byta från ett SSRI
till ett annat om man inte blir
förbättrad eller om man får mycket
biverkningar?
Olika
människor kan reagera lite olika
på läkemedel; någon gång kan man
uppleva att ett preparat fungerar
bättre än den föregående. Det kan
därför vara motiverat att byta läkemedel
inom gruppen. En vedertagen praxis
är att pröva klomipramin och två
olika SSRI-preparat, men det är
ingen mening med att pröva sig igenom
alla olika tänkbara läkemedel. Det
är viktigt att komma ihåg att alla
läkemedel har biverkningar, till
och med Magnecyl®.
Vad
bör man tänka på om läkemedelsbehandlingen
inte ger resultat?
Det
är viktigt att kontrollera att dosen
är tillräckligt hög och att behandlingsperioden
varit tillräckligt lång. Andra läkemedel
kan kombineras med serotoninupptagshämmande
läkemedel, och kan ge en "förstärkande"
effekt. Buspiron (buspar®), L-tryptofan
(en aminosyra), och möjligen litium
(Litarex®), kan försökas.
Vad
finns det för övriga tänkbara läkemedelsalternativ
vid behandling av tvångssyndrom?
Om
inte de rekommenderade läkemedlen
har fungerat kan någon av de äldre
s k MAO-hämmarna som kräver särskilda
kostrestriktioner (t ex Nardil®)
vara verksamt och föreskrivas med
särskild licens. Det finns ytterligare
ett läkemedel, som har studerats
vid behandling av depression och
som kan förväntas ha effekt på tvångssyndrom,
men som ännu inte utvärderats; venlafaxin
(Efexor®) som liknar klomipramin
men har färre biverkningar.
Många
av de drabbade har också tics
eller Tourettes syndrom. Ska de
ha samma läkemedelsbehandling som
de som inte har det?
Om
man har tics, (dvs ofrivilliga muskelryckningar,
ofta i skulderregionen eller i ansiktet
och kanske har lite ljud för sig)
behövs det oftast en ytterligare
medicinering vid sidan om det serotoninupptagshämmande
läkemedlet. Man kan då välja ett
neuroleptika ( t ex Orap®, Risperdal®,
Fluanxol®) i låg dos som tillägg.
Kombinationen av de två läkemedlen
gör att effekten blir påtagligt
bättre i dessa fall.
Vilka
biverkningar kan man få av SSRI-läkemedel?
De
flesta biverkningar som förekommer
är kopplade till läkemedlens serotoninupptagshämmande
effekt. De vanligaste biverkningarna
är illamående, huvudvärk, dagtrötthet
samt sexuella störningar med minskad
lust och svårigheter eller oförmåga
till orgasm hos både kvinnor och
män. Många biverkningar avtar efter
en kortare tids behandling, medan
de sexuella biverkningarna inte
sällan kvarstår så länge behandlingen
pågår. Om man "hoppar över" tabletterna
ett par dagar återgår de sexuella
funktionerna till det normala, förutsatt
att läkemedlet har en kort nedbrytningstid.
I regel avtar biverkningar när man
minskar dosen och upphör när man
avslutar behandlingen. Om man abrupt
avslutar behandlingen kan man uppleva
yrsel och obehag som liknar elektriska
stötar vid rörelser. Det kan till
stor del undvikas om man successivt
minskar behandlingen under några
veckor.
Ger
tvångshämmande läkemedel några långsiktiga
oönskade effekter?
Hittills
har man inte kunnat se några sådana,
vilket är ett gott tecken. Klomipramin
började användas i slutet av 60-talet,
vilket innebär att man har lång
erfarenhet från denna grupp av läkemedel,
men inte lika lång från alla de
enskilda preparaten. Idag har minst
30 miljoner människor runt om i
världen behandlats med selektiva
serotoninupptagshämmande läkemedel
(SSRI) utan att några alarmerande
biverkningar har rapporterats.
Är
tvångshämmande läkemedel vanebildande?
Nej,
men kroppen vänjer sig vid läkemedlet,
varför man bör trappa ut läkemedlet
under åtminstone några veckor (gäller
framför att Seroxat®). Men man känner
däremot inget "sug" efter serotoninupptagshämmare,
vilket innebär att man inte blir
psykologiskt beroende, som av alkohol
och tobak.
Hur
mår man när man tar serotoninupptagshämmande
läkemedel?
De
flesta känner ingen skillnad och
kan fortsätta som vanligt, inklusive
sköta sitt arbete och köra bil.
De upplever ingen intellektuell
eller känslomässig påverkan. Vissa
beskriver en känsla av att bli "för
lugna" som inte känns bra. Om man
skulle uppleva något sådant kan
en justering av dosen vara nödvändig.
Kan
man dricka alkohol när man tar dessa
läkemedel?
De
flesta kan dricka mindre mängder
alkohol.
Är
det farligt att samtidigt ta andra
läkemedel när man tar ett SSRI?
De
flesta läkemedel kan riskfritt kombineras
med serotoninupptagshämmare. MAO-hämmare
(Aurorix®, Eldepryl®, Selegilin®
och äldre licenspreparat t ex Nardil®
samt hostmedlet Tussidyl® ska inte
kombineras med serotoninupptagshämmare
och vid behandling med blodförtunningsmedlet
Waran® bör man iaktta stor försiktighet.
Viss försiktighet bör också
iakttas vid kombination med neuroleptika,
tricykliska antidepressiva läkemedel,
vissa lugnande medel t ex Xanor®,
och allergimedlet Teldanex® när
man behandlas med Fontex®, Seroxat®
eller Fevarin®.
Kan
barn behandlas med dessa läkemedel?
Om
ett barn har mycket tvångstankar
och tvångshandlingar, utan att man
kan erbjuda beteendeterapi bör barnet
erbjudas en läkemedelsbehandling.
Behandlingsmål
Man
får sikta in sig på att förbättringen
kommer i små steg. De flesta blir
inte helt fria från sina tvångstankar
och tvångshandlingar, men väsentligt
mycket bättre, oavsett om de behandlats
med beteendeterapi eller läkemedel.
För många, vars sjukdom inneburit
att de inte har klarat av när relationer,
arbete eller studier, kan behandlingen
medföra att de kan, kanske för första
gången, leva det som andra så anspråkslöst
kallar "ett normalt liv". För många
kommer det att ske på bekostnad
av en flerårig läkemedelsbehandling.
Alla människor skulle säkert vilja
klara sig utan medicinering om det
gick, men det viktigaste målet måste
väl ändå vara att lev ett så bra
liv som möjligt?
[Till
Förstasidan] [Till
sidans topp]